Sometimes, after busy weeks with little downtime, all you really need is to bury your face in puppy fluff, take ten deep breaths and relax. So that’s what I did. All weekend. It’s been quiet in here the past week. That non existing downtime together with the fact that it’s dark all the time contributed to that. But there’s hope now. Last Friday when we walked towards the tram after work, the sky was a deep dark blue instead of pitch black. So the light might not be here right now, but it is definitely coming back!
So for now, I will bury my face in this warm fluffball again. Hope you all had a good weekend!
Ibland, efter hektiska veckor som går i ett, är allt som behövs en stund i soffan med en fluffig hund att borra in ansiktet i, tio djupa andetag och ett tappert försök att slappna av. Så det är vad jag gjort. Hela helgen. Det har varit tyst här inne senaste veckan. Mycket på grund av hur hektiskt livet är just nu men också pågrund av den totala avsaknaden av ljus. Men det finns hopp nu. I fredags, när vi gick mot spårvagnen efter jobbet, var himlen en mörk djupt blå nyans istället för den senaste tidens nattsvart. Så ljuset har kanske inte riktigt hittat tillbaka igen, men det är definitivt på väg!
Men för nu burrar jag in mig i filten i soffan bredvid vovven igen. Hoppas ni haft en fin helg!
No Comments