Travel

Mainz Sunsets

We finally made it to Patricks parents, just in time to watch the beautiful sunset over the fields outside their house. It seems flying in December is always crazy and this one was no different. We had to wait for our bags for 2,5h at the airport (they arrived on the same plane as us) because “there was so much snow”. Let’s just say we didn’t exactly agree with their comments but all is good in the end, we got our bags and made it to the house by the fields.

We both chose to work from here this coming week to get to spend some extra time with Patricks family. Even though we work all day it’s still great to get the evening and dinners and a breakfast or two together. And the big fluff on the photo here, Zippo, making up for how much I miss the little fluff at home.

Äntligen hemma hos Patricks föräldrar igen, i tid för att se solen gå ner bakom de vackra fälten utanför deras hus. Det verkar som om det där med att fluga i december alltid är förenat med kaos och denna gången var inget undantag. Vi fick vänta i 2.5 timme på flygplatsen innan vi fick våra väskor (väskor som kom med samma plan som oss) för att det “var så mycket snö”. Vi kan väl sammanfatta det hela med att vi inte riktigt höll med om att de 3 flingorna på marken va “mycket snö” men allt slutade ju väl ändå, vi fick våra väskor och åkte till huset vid fälten. 

Vi valde båda att jobba härifrån nästa vecka för att kunna spendera lite extra tid med Patricks familj. Även om vi jobbar hela dagarna är det ändå så mysigt med kvällar och middagar och en och annan frukost ihop. Och så stora fluffet på bilden här nere, Zippo, som i alla fall hjälper lite med saknaden av lillfluffet hemma. 

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply